sarabergstrom.blogg.se

Vi kör ett till inlägg här på en gång! 

Idag var det Student registration på universitetet där vi officiellt blev inskrivna som studenter på LUHS (Lithuanian University of Health Science). Klockan tio skulle man befinna sig på plats men eftersom att jag inte hade sett studentrummet än osv så var tanken att åka dit först och kolla för att sedan avgöra om det helt enkelt var så illa så att vi inte skulle kunna bo där, speciellt eftersom Awaz och hennes pappa inte alls tyckte om det. Vi skulle äta en god frukost på ett café här i gamla stan och förhoppningsvis också hinna till en mäklarfirma för att kolla på alternativa hyreslägenheter. MEN så skulle jag (miss know it all) ställa klockan, vilket jag gjorde i och för sig… men inte hade jag tänkt på att ställa om klockan sen jag kom till Litauen och här ligger de +1h. Det tog ett tag innan någon av oss märkte detta så frukosten på cafét, besöket på mäklarfirman samt studentrummet förvandlades till ”BENEN PÅ RYGGEN” så att säga till universitet. Vi gled in så fint där runt 09.59. Några problem? Aldrig! ;)

Väl på universitet registrerade vi oss, bankmän var där och hjälpte oss öppna bankkonto, mäklare fanns på plats samt att vi fixade busskort och litauiska telefonnummer. Vi fick schema för höstterminen också. Vi läser våra kurser i block, dvs. en kurs i taget, kurserna varierar i längd allt mellan 3-12 veckor. Under varje kurs har vi delprov och sen en sluttenta på hela kursen & börjar med nästa kurs. Delproven räknas också in i kursbetyget så det gäller att hänga med från början. Dock löper Litauiskan samt latin under hela terminerna vid sidan av de andra kurserna. Vi börjar med 4 stycken 3-4 veckors kurser innan den tunga anatomin kommer i slutet av november. Men först har vi två veckors introduktion där vi bara ska få komma in i vår nya vardag innan plugget börjar, det tycker jag känns jättebra!

I min klass är vi 92 personer och inom klassen är vi uppdelade i 7 mindre grupper. Det är väldigt blandade nationaliteter Svenskar, norskar, tyskar, libaneser, spanskar, fransmän, israeliter och till & med någon från ecuador så det är superkul :D

När vi var klara på universitetet så hängde jag med en del av mina blivande klasskamrater. Många jättehärliga personer som jag är säker på att jag kommer komma bra överens med J Sen var det dags att åka ut till studenthuset som vi kan kalla det egentligen. Ett 10 våningshöghus som står rätt ensamt en bit utanför stan, men detta är inget vanligt höghus. Det är proppat med internationella läkarstudenter vilket faktiskt känns rätt knäppt. Jag förväntade mig det värsta och bestämde mig för att bara se möjligheter. Och vad hände då ???? Jo, det var inte alls illa! Som ett litauiskt ”körsbärsvägen”… ;) Det enda problemet var att jag & Awaz blivit tilldelade ett singelrum att dela på istället för dubbelrum, dvs. ett skrivbord m.m. Det är ungefär 20 personer på varje våning. I varje dörr i korridorerna så kommer man in i en liten hall där det finns två rum. Ett singelrum och ett dubbelrum. Det är antingen killar eller tjejer, de mixar inte och dessa två rummen delar också på ett badrum. Det finns kylskåp i varje rum, samt micro och vattenkokare. Våning 1 är finast sen 2 osv. vi bor på våning tre så vi är glada! Köket delar hela våningen på och består av två spisar, de flesta köper kokplattor till rummen.

Att utan mutor få byta rum var omöjligt. Lite choklad hade underlättat processen, det är sant! Vi fick hjälp av en superschysst andraårsstudent, Hani, som genom sitt snea leende och hundögon tillsist fick igenom bytet. Tack! :D Så nu har vi ett stort och fint rum på tredje våningen. Hittills står singelrummet tomt så förstå hur skönt det vore om det förblir tomt, då kanske det blir så att vi tar varsitt rum faktiskt. Men det får vi se då ;D För ett stort rum betalar vi 1000kr/månaden/pers.

Ikväll ska vi ut och äta något samt åka och städa rummet. Ni läste rätt. Uppgraderingen kom inte smärtfritt, vi får alltså städa rummet själva (vanligtvis flyttstädas det av städpersonal). Men det verkar vara livet som förstaårsstudent, att bli överkörd alltså. Det är ingen idé att försöka spela stark och bestämd – det är de som bestämmer så isåfall är det bättre att le ;D

Varma kramar Sara!